Spiritualitet är och har alltid varit kopplad till vetenskap och det finns många som har förstått det. De mest framgångsrika vetenskapsmän har alla studerat den andliga delen, tex Tesla (som lärde sig sanskrit och hade personlig guru och vän från Indien, som lärde honom läsa Vedas). Bara efter att Tesla blev “andlig” kom han på de mest kända uppfinningarna. Det finns givetvis många andra kända och okända namn som gjort det samma.
Tex i dagens akademiska värld bland fysiker och matematiker pågår debatt om det finns Gud och om det går att bevisa det matematiskt. 2 kända bröder fysiker- vetenskapsmän kunde bevisa detta i sina uträkningar, men när andra icke troende vetenskapsmän gjorde samma uträkning kom de till en helt annan resultat som visade att det inte finns någon Gud. Slutsatsen är det samma som man fick fram i “Observer effect”- att observatören (DU) får det resultat som den själv 100% tror på. Alltså det du tror på det får du uppleva.
Ljusarbetare följer samma plan som kristendomen under sken av NewAge- andlighet, på grund av detta anpassar de ofta frälsare komplexet och prenumererar på berättelsen om de goda och de onda.
Ljusarbetare har ofta rena hjärtan och goda intentioner, men de är fångade i illusionen av att polarisera sig själva till giftig positivitet för att upprätthålla en dröm om att mänsklighet inte längre lider trots att de inte gör det inre arbete som krävs för att komma nära en sådan verklighet på avstånd.
De delar urvattnad sanning som knappt berör komplexiteten av “sanning”. Allt är förenklat och bekvämt, därmed så populärt. Det är alltid vi och dem, de goda och de onda. 2 poler där “vi” är alltid de GODA.
Man har programmerats i dualiteten så hårt att många människor blir upprörda när någon runt dem vaknar upp ur koma och lämnar dualiteten. För “lightworkers” är det obegriplig mindset och här börjar deras kamp med sina egna övertygelser som gärna projiceras direkt utåt och skapar ofta konflikter, eftersom deras ego pga sin osäkerhet måste döma snabbt det den inte förstår.
Gemensamt saknar lightworkers fortfarande självkärlek och acceptans för sig själva och det speglas utåt.
När människor har svårt att se sig själva och acceptera sina “fula” sidor och lever i förnekelse om deras existens, då börjar de leta efter syndabockar och någon att peka fingret på för sina problem. Man fokuserar så hårt på det negativa att man inte märker hur man själv förvandlas till det.
Vad man glömmer är att när man pekar med fingret så är det 3 av dina egna fingrar som pekar mot dig, vilket betyder att du ska granska dig själv 3 ggr innan du ger en bedömning om någon eller något annat.
Dessutom det är varken spirituellt eller vackert när en grupp självutnämnda individer sätter sig på en piedestal där de är goda och upplysta och DE andra (och alla har sina favoriter att döma: allt från politiker till sina grannar, män och feminister) är onda. Det är tydligt tecken på att man förnekar fula delar av sig själv. Det heter narcissism och det finns väldigt lite kärlek, ljus eller acceptans i det. Du är dina tankar.
Narcissism – alla som inte är som jag, allt som inte är som vi, gillar vi inte och dömer negativt. Det är inte sann självkärlek, sann självkärlek är att inse att hela världen omkring dig bara är en annan version av dig och ditt universum.
Så fort du förstår det och börjar älska det och acceptera det kommer du även börja älska aspekter av dig själv som du trodde att du måste döma negativt eftersom det gav dig skam och skuld. Man kan inte älska sig själv och ogilla världen samtidigt. Det är en matematisk paradox.
Skuggarbetare ser inte på erfarenhet och människor genom linsen av de goda eller de onda, utan snarare harmoniskt eller disharmoniskt. De erkänner att ibland, karmiska mönster måste animeras via livserfarenhet och inte ska tas personligt eller läggas i. De omfamnar dualitet, accepterar att de är medfödda kaosvarelser och överlämnar sig till strömmen. De vet att vibrationer fluktuerar och att det är allvarligt obalanserat att polarisera sig till en aspekt av helheten. De närmar sig livet, interaktioner och deras relationer med detta i åtanke, vilket ger dem förmågan att verkligen älska villkorslöst och leva gränslöst.
Skuggarbetarnas filosofi får grunden i matematik, som är universums språk. Deras filosofi är att man ska bygga nytt istället för att bekämpa det gamla. Shadow workers vet att genom att slåss mot det gamla växer det. Genom att döma ger man det makt och förvandlas själv långsamt till det man dömer eftersom med dömande ger man bort sina goda egenskaper.
Man kan se detta fenomen i alla rörelser och hos individer som började som motpol till något “orättvist”, tex aktivister- idag har de förvandlats exakt till det de själva dömde innan. Därför ser världen ut som den gör.
Vårt problem är inte någon utanför oss, vårt problem är att vi inte gillar oss själva, och de som inte gillar sig själva har tyvärr svårt att gilla andra och världen. Och det är därför man har svårt att vara i relationer. Varje relation speglar dig, var du är gentemot dig själv och det kan kännas chockerande med tanke på vilka partners man kan attrahera till sig. Så många väljer ensamhet och slutar att utvecklas utan bara åldras.
Det så man projicerar ut delar av sitt psyke man inte vill se hos sig själv på världen och andra och lägger all sin kraft på att förändra det yttre. Naivt tror man att om man “städar upp” på utsidan så blir det bättre på insidan och allt kommer att bli bra och rosa. Men tron går absolut inte ihop varken med matematik, neurovetenskap, kvantfysik, eller inte ens med teosofi. Det är önsketänkande och att lägga ifrån sig känslomässiga ansvaret.
För mig personligen är polymath de mest intressanta människor att lyssna på i dagens samhälle. Eftersom de har djupa kunskap och är experter i många olika ämnen samtidigt, bland annat emotionell intelligens, kan de se sammanhang som andra inte kan se och deras perspektiv är mycket bredare jämfört med någon som är specialist i bara ett ämne. Det är inte många polymaths som finns i dagens läge då våran intellekt genom åren har faktiskt sjunkit och vi har blivit dummare de senaste 100 åren (fakta, ej min åsikt).
Min favorit levande polymath är Robert Edward Grant- han var bla mattelärare för Dalai Lama och undervisade geometri för präster i Vatikanen, han har gjort fantastiska upptäck gällande Egyptiska Pyramider, pratar massa språk och är allmänt fin som person. Det är också möjligt att köpa hans kurser i matte, som är mycket roligare och begripligare än i skolan, och det i sin tur kommer ge dig myyyycket större perspektiv på hur DU och Världen hör ihop. Jag länkar nedan till en av många intervjuer med honom för de som vill uppleva hjärnstimulans, utvecklas och lära sig om äkta spiritualitet.
